HeFo

Frågan väcktes då jag läste en intervju med Cissi Nordenstam, i vilken hon berättar om de två väldigt olika verkligheter hon lever i. Dagishämtning vs. Bellagio. Det är väl ungefär där jag själv drömmer om att vara om ett par år. De ensamstående mammornas begränsningar har diskuterats i flera decennier, och just det här fallet känns ganska extremt. 

Förra julen satt jag på en restaurang i Göteborg och diskuterade detta med två pokerproffs. Båda två har varit rika och barskrapade om vartannat och jag tyckte det var intressant att höra deras historier. Mellan meningarna satt jag och tänkte "Men hur kan de bara trycka in degen sådär i ett NL cash game? Det skulle jag aldrig göra, jag har ju Amanda att tänka på..." och precis när jag masserade tanken kom kommentaren från en av killarna: "Man måste våga förlora allt för att kunna vinna allt."

Jag vet inte om jag är naiv i mina tankar nu, men måste man verkligen spela high stakes cashgame för att bli en duktig pokerspelare? Måste man gula för att lära sig money management? Måste man gula över huvud taget? Jag föredrar turneringar - inte bara för att jag har kontroll över insatsen - utan för att jag tycker jag lär mig mycket. Jag är inte ute efter att tjäna pengar på poker i det här skedet. Jag har ett jobb som jag trivs med och tänker inte säga upp mig och dra till Vegas. Som jag sa i en intervju i P1 när de frågade mig vad jag hade för mål med mitt spelande: "Först och främst vill jag bemästra spelet, bli riktigt bra. Vinsterna är en bonus."

För nästan alla pokerspelare jag känner handlar det om att tjäna pengar. Ibland känner jag mig lite "fiskig" i deras sällskap när jag hellre lägger slantarna på otaliga turneringar som jag aldrig vinner än att göra dem sällskap på PL-bordet varje kväll. "Varför spelar du aldrig cashgame? Det är ju där man vinner pengar..." För mig är äran och känslan att vinna en turnering mycket mer värt än en bra kväll på cashbordet.

När frågan ställdes på Prosharks - Skulle du sluta med poker om du fick en miljon? - blev jag förvånad att så många svarade ja. Poker är för mig en passion, och inga pengar i världen skulle få mig att sluta. Skulle ni sluta med sex om ni fick en miljon också?

Jag beundrar Cissi och andra framgångsrika pokerspelare som lyckats trots att de har någon annan än dem själva att stå till svars för när de förlorar. Tills vidare lutar jag mig mot min trygga vardag med jobb och sparkonto. Det dröjer innan rullen får styra mitt liv. Och det kommer inte att hindra mig från att bli snorbra på poker.

/HeFo